Bristen på skolbibliotek drabbar både elever och lärare. Den slår också hårt mot vissa folkbibliotek då skolelever lånar så mycket böcker att det blir problematiskt.
Adam Nilsson, konsulent på Skolbibliotekscentralen, har länge arbetat med att försöka uppmärksamma frågan. Han menar att skolbibliotekens roll blir allt viktigare.
- Tidigare var skolbiblioteken mer förknippade med skönlitteratur, men i dag har deras uppgift vidgats och på en modern skola krävs det skolbibliotek. Men ändå har det inte hänt särskilt mycket ute på skolorna, säger Adam Nilsson.

Enligt lagen ska alla skolor ha bibliotek. Men verkligheten ser annorlunda ut.
Katolska skolan är en av de få friskolor i Göteborg som satsat på ett rejält skolbibliotek. Här finns runt 10 000 böcker, och skolans bibliotekarie Margareta Svensson menar att biblioteket är ovärderligt både för lärarna i deras planering och för eleverna i deras skolarbete.

- Och det är en mycket viktig uppgift att hjälpa läsovana elever att finna litteratur som inspirerar dem till läsning . Finns det inget skolbibliotek blir tröskeln till folkbiblioteket så mycket högre, särskilt för de barn som inte har läsvana hemifrån, säger hon.
Men att bygga upp ett skolbibliotek är dyrt och tar tid, och många friskolor är små och nystartade, påpekar Claes Bromander, vice ordförande för Friskolornas riksförbund.
- Det är självklart viktigt att ha tillgång till böcker, men har du 50 elever på skolan är det inte rimligt att lägga massvis med pengar på ett fullvärdigt bibliotek. Många friskolor satsar nog hellre på extra datorer - det är ju också ett sätt att söka information. Och på folkbiblioteken borde de väl snarast vara glada att folk vill låna deras böcker, oavsett om det handlar om vuxna eller skolelever, säger han.

Friskolorna kan dock få ekonomisk hjälp i form av statligt litteraturstöd till biblioteken. Men få bryr sig om att söka stödet.
- Ärligt talat tror jag faktiskt att många inte ens vet om att det finns, säger Claes Bromander.
Detsamma tror Adam Nilsson, som dessutom menar att ansökningsprocessen är alldeles för krånglig.
- Det är ett jäkla jobb att söka det här bidraget, och det är svårberäknat, omständligt och baserat på uppskattningar. Mitt - och många andra konsulenters - förslag till Kulturrådet har i stället varit att man ska titta på elevantal i kommunerna och dela ut pengar i proportion till det, och samtidigt ställa krav på utvecklingsplaner för skolbiblioteken. Men det förslaget har ännu inte tagits i beaktan, säger Adam Nilsson.

Katolska skolan är en av få göteborgska friskolor som sökte stöd 2007. Trots krånglig ansökningsprocess och de relativt små summor som stödet handlar om är det väl värt besväret, menar Margareta Svensson.
- Ja! Finns det kulturpengar för barnen är det självklart att man söker dem, så att man kan utveckla beståndet i biblioteket.

I dag är skolbibliotek något av en gråzon. Dels är det oklart exakt vad som krävs för att en skolas bokbestånd ska få kallas "bibliotek", dels är lagarna kring skolbibliotek luddiga.
- Skolbibliotek regleras i bibliotekslagen - och det är ett problem. Hade det stått i skollagen hade det inneburit ett helt annat krav på skolorna, säger Adam Nilsson.
Flera organisationer, däribland Skolbibliotek Väst och Svensk Biblioteksförening, har reagerat på samma sak. Svensk Biblioteksförening drog därför nyligen igång en kampanj för att upprätta en nationell bibliotekspolitik och bland annat få skolbiblioteksverksamheten inskriven i skollagen.

Men på Friskolornas Riksförbund är man inte lika pigg på sådana förändringar.
- Jag tycker att det blir konstigt om man pådyvlar även de minsta skolorna ett krav på bibliotek av en större omfattning. Skolorna måste få bedöma det här själva, menar Claes Bromander.