Bygg bort Hamnbanans flaskhals i Marieholm
En utbyggnad av Marieholmsbron finns med i det västsvenska infrastrukturpaketet, men den planerade byggstarten ligger för långt fram i tiden. Brons kapacitet är otillräcklig redan inom några år för allt järnvägsgods till och från Göteborgs hamn, skriver Magnus Kårestedt, Johan Trouvé och Stig Wiklund.
Relaterat
Fakta
Läs fler debattartiklar!
När Åsa Torstensson i dag inviger en viktig länk för att utveckla svenskt näringsliv är det en del av en helhet som saknar en viktig del – en säker Marieholmsbro.
Med Hamnbanan ser vi ytterligare en pusselbit komma på plats. Samma glädje som vi i dag känner byts i morgon till oro. Vi ser att en stor del av industrins konkurrenskraft hänger på vad som händer med den livlina som bron utgör. Det svenska näringslivets navelsträng är på väg att brista.
Svensk industri och handel är beroende av effektiva och väl fungerande godstransporter. Att rätt infrastruktursatsningar görs påverkar industrin och landets framgång i högsta grad. Investeringar i godstransporter på järnväg är en kostnadseffektiv och miljörätt satsning.
Logistiknav
Göteborgsregionen är Sveriges logistiknav och Göteborgs hamn är näringslivets port till världen. Svensk industri agerar bildligt talat från en ö, när 90 procent av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Till Sveriges stora hamn kommer godset på järnväg via den enkelspåriga älvförbindelsen där enstaka incidenter får allvarliga konsekvenser. Det är givet att en långsiktig hög kapacitet måste säkerhetsställas.
Järnvägsnätet i Sverige är ett system där ett litet antal knutpunkter och länkar påverkar kapaciteten för stora delar av systemet. Det innebär att problem på dessa viktiga länkar ofta fortplantas med stopp, förseningar och inställda tåg långt bort från den aktuella punkten.
Bristande kapacitet och hög sårbarhet på den enskilda sträckan innebär också att företag som behöver transportera gods erbjuds en sämre tjänst i form av lägre pålitlighet och glesare tidtabell. Det i sin tur får till följd att fler väljer vägtransport framför tåg vilket är en stor förlust inte minst för miljön.
Marieholmsbron och Hamnbanan i Göteborg är en viktig länk i det svenska järnvägsnätet men har under en lång period legat nära gränsen för fullt kapacitetsutnyttjande.
Industrin riskerar stanna upp
Byggs inte Marieholmsbron ut innebär det att betydande delar av industrin riskerar att stanna upp i brist på insatsvaror och kunder ute i världen inte får leveranser i tid. När konjunkturen nu så smått börja vända sitter vi fast med en bro som möjligen är anpassad för djup lågkonjunktur men inte för något annat.
Järnvägsbron finns med i det västsvenska infrastrukturpaketet men den planerade byggstarten ligger för långt fram i tiden. Kapaciteten är otillräcklig redan inom några år och det finns inget alternativ för att med järnväg frakta godset till och från hamnen.
Göteborgs Hamn har under de senaste tio åren närmast fördubblat sin containertrafik. Samtidigt har containervolymerna på järnväg tredubblats och hamnen transporterar i dag ungefär en tredjedel av landets järnvägsgods. Ambitionen är att ytterligare fördubbla hamnens containervolymer inom tio år och målsättningen är att majoriteten av godsökningen skall transporteras till och från hamnen på järnväg. Det förutsätter dock satsningar på järnvägen. Annars riskerar den positiva och unika utvecklingen att brytas. Det vore ett nederlag för både näringslivet och miljön.
Vill vi bevara svensk konkurrenskraft och samtidigt fortsätta öka järnvägens attraktionskraft för godstransporter, måste Göteborgs Hamn och dess förbindelser prioriteras. En kompletterande dubbelspårig järnvägsbro över Göta älv samt en snar utbyggnad av Hamnbanan borde vara självklart.
Magnus Kårestedt, vd Göteborgs Hamn
Johan Trouvé, vd Västsvenska Industri- och Handelskammaren
Stig Wiklund, ordförande Näringslivets Transportråd och vice vd Stora Enso Logistics
